torsdag 12 mars 2015

Så här sår jag mina tomatplantor

Att så är inte svårt. Ändå finns det många sätt som sägs vara de rätta. Och en del tycker att det behövs små drivhus, gladpack, perlite, sand och mycket mer. Så här gör jag. Det brukar gå bra. Peppar, peppar, ta i trä. Man behöver verkligen inte göra saker så krångliga

Jag äger några gamla sålådor som i något skede har huserat jordgubbsplantor. De här har jag använt många år. Fördelen är att de är så stora att jag kan så två frön per ruta och de kan växa en stund i dem utan att direkt behöva omskolas.

Eftersom rutorna är rätt djupa och plantorna skall växa i dem en stund sätter jag först plantjord i botten för att sedan toppa med ett lager såjord. Du kan göra både din egen plant- och såjord och det har jag tänkt göra många höstar, men varje vår när jag skall börja på så är det ogjort och det blir till att köpa jord från affären.

Trots att såjord är lite dyrare brukar jag satsa på den. Den är mager och det är precis vad fröet och den första plantan behöver. Den  får ju allt den behöver från fröet. Jorden som ligger under såjorden är lite kraftigare och när rötterna växt till sig och kommit hit får de lite extra mums mums. Så packar jag till jorden ordentligt. Om jorden är för luftig torkar den alltför lätt ut. 

Så fram med min frölåda. Egentligen skall frön hållas kallt och lufttätt. Det passar inte ihop med min personlighet som ni kan notera. Det brukar funka bra ändå. Var finns det lufttäta utrymmen i naturen?

I år har jag varit tvungen att hejda mig och inte beställa några nya tomatfrön. Dels hade jag en hel del fröpåsar kvar från ifjol och dels har jag tagit tillvara en del frön från mina favoritsorter.

Det som dock är nytt för i år är tomatillon. Den har jag aldrig provat tidigare, men jag vet att åtminstone Bondjäntan har lovordat den. Och gyllenbären tyckte vi ju och så klart även denna måste provas, trots att en del påstår att den inte är god att äta direkt utan behöver användas i mat. 

Så placerar jag ut fröna två per ruta, petar ner dem i jorden och vattnar rejält. Nu skall jag i princip inte behöva vattna mer innan de grott, men det beror nog lite på var du ställer dem. Jag brukar nog vattna mer, eftersom jag ställer dem rätt varmt.

Det som är o så viktigt är att noga, noga protokollföra vad som såtts och var. Nu kommer ju inte allt att börja gro, men sisådär 100 tomatplantor borde jag väl få till. Kanske det räcker till våra egna växthus plus att det alltid finns de som vill prova på lite andra sorter än de som köps vid plantskolorna. 

Nu ställer jag lådan varmt. Tidigare när vi hade golvvärme var det perfekt att placera den direkt på golvet, men nu får ett värmeelement duga. Här står de tills de börjar gro. Då flyttar jag ut dem till garaget, till vår egenhändigt byggda uppdrivningshylla där de får belysning via lysrör 16 timmar per dag och ett betydligt svalare klimat.

Egentligen behöver de inget ljus nu heller för att gro. Därför brukar jag täcka lådan med ett tunt tyg. Annars kan några av våra katter få för sig att det är en nymodig skitlåda.

Och nu är det bara att vänta...

3 kommentarer:

  1. Skönt att höra att det är fler som förvarar sina fröer trångt i en kartong. Våra ligger på en hylla i vår alldeles för lilla hall. Det gror på bra. Några fröer kommer jag inte ens ihåg när vi köpte.

    Tack för en trevlig blogg.

    Hanna (http://hilleborn.blogg.se)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu kan jag stolt meddela att de fröer som jag tagit själv, trots att de varit flera år, bott i en låda och utsatts för omväxlande temperatur har grott bäst, medan en del frön från affären lämnar en del kvar att önska.

      Radera
    2. Nu kan jag stolt meddela att de fröer som jag tagit själv, trots att de varit flera år, bott i en låda och utsatts för omväxlande temperatur har grott bäst, medan en del frön från affären lämnar en del kvar att önska.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.